Här kommer en uppdatering om hur våra dagar de senaste veckorna sett ut. Det är inte riktigt det lugna tempot vi föreställt utan dagarna är fulla av möten och rapportskrivning.

Vi vaknar samtliga dagar 07:00 av tuppen (om han känner för att vara generös det vill säga). Frukosten består sen av det som finns hemma och om vi har tur blir det chapati som kan liknas vid pannkakor utan mjölk. Vanligtvis äter vi vitt bröd med jordnötssmör och dricker te men vissa dagar har det blivit sötpotatis, och ja, då endast sötpotatis vilket har känts lite skevt men det är bara att anamma den afrikanska matkulturen.

Därefter bär det av till banken som innebär en promenad på 20 min. Den inkluderar att hälsa på samtliga vi passerar och mest entusiastiskt på två familjer med fyra/fem barn i vardera och i åldrarna 1-6. Oavsett tidpunkt vi passerar skriker de med pipiga röster "good morning!!" Och vi svarar. Vi har försökt oss på att under eftermiddagarna lära dem att säga good afternoon istället och äntligen en dag lyckades vi, vi kände oss fasligt nöjda. Men tji fick vi då vi morgonen efter vandrade förbi och de skrek "good afternoon!!"

Vi passerar även varje dag en familj i ett av de större husen med en kvinna som är entusiastisk användare av smink. Lite då och då stöter vi på en pensionerad lärare som kallar oss sina barnbarn och en alkoholist som blivit bästa vän med Frida och hälsar hjärtligt genom att dra iväg med henne mot sitt hem men vi lyckas alltid övertala honom att vi har möten att gå på så han ger sig.

Väl på banken jobbar vi på till lunchtid som är 13:00. En tacksam paus består i te där vi om lyckan är med oss bjuds på ägg, chapati och mjölkte.

Efter lunch fortsätter vi till 17:00 och promenerar därefter hem, vissa dagar entusiastiska för att det verkar som att vi kommer framåt i arbetet. Andra dagar är frustrationen total och vi tar olika roller varenda gång: den som radar upp det jobbiga, den som håller med men sätter det i perspektiv och den som försöker se det positiva i allt. Vi lyckas för det mesta hålla humöret på topp och om inte så tröstar vi oss själva med att spela kort och prata om allt gott vi ska äta när vi kommer hem. 

Vi går ständigt runt med skitiga fötter och för att spara vatten duschar vi håret var fjärde dag, detta är också ett väldiskuterat ämne: vilken frisyr funkar bäst för smutsigt hår?

Som ni ser går diskussionerna från högt till lågt: "hur löser vi världsproblemen? förresten, hur får jag bort skiten under tånaglarna?"

Nu har vi två veckor kvar, förhoppningsvis blir tempot lite lugnare. Vårt fokus blir på att avsluta och lämna över allt för att känna att det går att åka hem med en känsla av att det kommer att utvecklas vidare. Ett möte som vi ska ha i veckan har som syfte att sätta samman en styrelse som fokuserar på samhällsutveckling i byn. Vår förhoppning är att detta kan bli en nystart och den uppdelning som tidigare funnits i samhället mellan kyrka och bank ska flätas samman och arbeta tillsammans. 

Vi önskar er härliga dagar i sommarsverige, vi ses om två veckor! 

 

Vi förstår att förvirringen var stor bland er läsare efter vårt förra inlägg " va? Kondomer på ett seminarium om entrepenörsskap? Ska alla börja sälja kondomer i byn?"
Nej, det är alltså inte tanken. Kanske hade varit en bra affärsidé i och för sig. Anledningen till denna förvirrande information är att det innan vårt seminarium var en sjuksköterska ( även ordförande i banken) som hade seminarium om familjeplanering och HIV/AIDS. Vi tyckte därför det var passande att ge ut kondomer under seminariet och de blev väldigt uppskattade.

Helgen efter vårt första seminarium hade vi vårt andra. Det dök inte upp lika många personer denna gång, men vi var ändå väldigt nöjda. Personerna som deltog denna gång kändes mer engagerade och ställde intressanta frågor. En man frågade bland annat hur man skulle kunna ändra tankesätt hos de invånarna i byn ( och egentligen majoriteten i Tanzania) från att endast tänka kortsiktigt på sin personliga situation och spendera de pengar de tjänade direkt till att istället börja tänka mer långsiktigt och " business-inriktat"och spara pengar . Det var en lite svår fråga att svara på rak arm. Men det är en återkommande diskussion som vi pratat om med både personer från banken men även andra invånare i byn som önskar att tankesättet förändras för att samhället ska utvecklas.

Vi har nu jobbat tre veckor med banken och de andra projekten och det börjar kännas lite bättre igår (fredag) fick vi ihop ett möte med en framtida bibliotekskommitte. Vi hade skickat ut inbjudningar till olika skolor i området med förfrågan om intresserade lärare till denna kommitté och inbjudan till mötet. Mötet var tänkt till klockan 9 på morgonen och tre timmar senare startade det och en bibliotekskommitte bildades. Känns verkligen roligt!
Vi har nu bestämt att en del av de insamla pengarna kommer att doneras till inköp av böcker till biblioteket. Det känns jätteviktigt eftersom många av eleverna på skolan inte har tillräckligt med läroböcker för att kunna studera och utbildning är verkligen viktigt för utvecklingen i byn.

Vi har jobbat en hel del de senaste tre veckorna och hoppas på att det vi gör kommer hjälpa till att förändra en del i bankens arbete men även att biblioteket verkligen kommer igång. Det känns i alla fall som vi planterat en del tankar hos de som arbetar på banken men även hos oss själva. Vi har lärt oss mycket genom vårt arbete, från att bygga upp vårt tålamod, till att vara flexibla, att arbete med många olika människor hur skoj det kan vara med samarbete!

I vårt arbete på banken har vi bland annat jobbat mycket med en man vid namn Thomas. Han är en riktigt trevlig man som verkligen har boostat vårt ego. Han har velat vara med när vi arbetar för att han tycker att det är så "spännande och för att vi är så talangfulla".Kajsa är starkast av alla " you are so strong, strongest here", han frågar fortfarande Frida om hur hon mår trots att det var två veckor sedan hon var lite krasslig och han tvingar Amanda att äta lite mer bröd när vi har fika.

Just nu unnar vi oss en helg i Bukoba och har hunnit med lite shopping och ska nu ta oss varsin öl! Lyllo oss!

 

 
 
 
Hej alla där hemma!
Vår tillgång till internet är högst begränsad här nere och sedan vårt senaste inlägg har vi hunnit med en hel del. En tre dagar lång safari i både Seregeti och Ngorongoro där vi tillsammans med en guide och en egen kock åkte runt i en stor jeep i jakt på att få uppleva det afrikanska djurlivet på riktigt nära håll. Vi hade särskild tur när det gällde lejon till vår guides stora lycka då detta var hans favorit djur. Vår kock var något med diplomatisk som tyckte lika mycket om
alla djur som vi fick se under safarin. Vi valde budgetvarianten och bodde i tält, vilket var särskilt spännande då vi när vi var på väg att borsta tänderna plötsligt stod öga mot öga med en stor vattenbuffel. Ja, mamma vattenbufflar är väldigt farliga så vi vände snällt tillbaka till tältet. Naturen var helt underbar, särskilt Ngorongoronkraterna där vi lätt skulle hängt ifall vi fötts i form av en zebra, antilop eller en Pumbagris.
 
Sedan vi kom hem från safarin har vi varit fullt sysselsatta på AMKA SACCOS som mikrobanken i Izigo heter. Under förra veckan har vi bland annat fått sitta med på ett styrelsemöte, träffat lånekommitteen och arrangerat ett seminarium där vi höll en presentation om entreprenörskap. Amos som arbetar på banken hjälpte oss att översätta från engelska till swahili och det kändes väldigt uppskattat från alla håll. Vi försökte bryta ner allting och förklara saker och ting så enkelt som möjligt. Vårt standardexempel var att sälja ägg på marknaden. Stort tack till alla er där hemma som skänkte en slant till vår insamling. Det var tackvare er som seminariet var möjligt! vi Linde tack vare er bjuda på te och lunch, samt dela ut anteckningsblock, pennor och kondomer i samband med seminariet. Nästa seminarium kommer att hållas redan på lördag. 
 
Vi lovar att uppdatera er så fort vi får möjlighet! Ta hand om er så ses vi i augusti! Tutaonana!